onsdag 24 september 2008

Varg i Sapmi

Vargens överlevnad är ju ofta ett hett ämne. Bindgalna sverigedemokrater i Värmland och knäppa fårfarmare i Dalsland vill ju utrota vargen och alla andra rovdjur, medan resten av befolkningen antingen inte bryr sig eller inser att det är ganska vettigt att bevara en nyckelart i naturen.

Som det ser ut idag har populationen av varg nått en nivå som faktiskt är hållbar, om man bara ser till storleken. Det finns mellan 100 och 200 vargar i landet idag. Och det är rent tekniskt tillräckligt för att vargen ska kunna överleva, även om fler vore önskvärt. Men det finns ett annat problem. Den genetiska mångfalden hos de här djuren lämnar betydligt mer att önska. Hela vår vargstam härstammar från tre individer. Och vad det innebär kan vilken barnunge som helst räkna ut. Hade det varit människor hade vi snackat banjo och extra revben.

För att lösa det här finns en skitenkel lösning och det är att pytsa in några nya vargar i populationen. Helst från Ryssland eller Finland. Men om man pratar verklighet så är det inte så enkelt. Ingen politiskt ansvarig skulle vilja köra över rovdjurshetsarna genom att plantera in ny varg i landet, de skulle bli helt oregerliga i det läget. De är ju redan tillräckligt stolliga och farliga som det är.

Det andra sättet att få in nytt blod är ju att det spontant vandrar in varg från öster. Vargen påbörjar ju vandringar från Finland och Ryssland med jämna mellanrum, men ända sedan 80-talet har varenda varg skjutits som kommit den vägen. Ofta för att den setts för nära renhjordar för att någon rekskötare ska känna sig lugn. I det här läget är det väldigt lätt att man slänger ur sig något om "de där j-a samerna", men det är ogenomtänkt och spär bara på den storsvenska kolonialpolitik som ligger till grund för konflikterna i renbetesområdet.

Hur man än vrider och vänder på det så är det ju faktiskt så att varg som rör sig i renbetesområdet river ren. Det hör liksom till att rovdjur äter bytesdjur. Men det är inte det enda problemet med varg bland ren, vid en vargattack så sprids också renhjordarna för vinden och det blir merarbete för renskötarna som medför stora extrakostnader.

Som det ser ut idag finns det statliga pengar att hämta ut för varje rivet djur. Men pengarna täcker inte på långt när de extrakostnader som tillkommer. Den här ersättningen utformas lite nu och då om från grunen nere i riksdagen i stockholm. Men inte en enda gång har man lyssnat på vad de renskötande samerna faktiskt tycker och tänker om frågan! Man har begärt in remisser, men sen skitit fullkommligt i vad som står i dem.

Det här leder till en ganska enkel slutledning. På sikt måste det helt enkelt bli så att det i den här folkgruppen inte längre är acceptablet att skjuta varg. Och det enda sättet att, i dagsläget, nå dit är att åter igen förändra ersättningen för rovdjursriven ren. Men den här gången måste man lyssna på vad samerna faktsikt har för problem med rovdjuren. Annars kommer det aldrig ske en förändring och vargen kommer snart börja spela dueling banjos i skogsbrynet istället för att yla.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Varför far du med osanning? Sverigedemokraterna vill inte alls "utrota vargen och alla andra rovdjur".

AIK-Micke sa...

Tobias: Åh, förlåt jag tänkte inte på att sverigedemokraterna aldrig skulle ha så fula tankar...
Det var ju trots all de som uppfann penicillinet och jultomten.

Väx upp! Ta en titt på varghatarna i Värmland och det ser nästan ut som att man kalkerat listan på SD väljare...

Anonym sa...

Jepp, när jag läste en Jakt&Jägare för några år sedan så ser man en bild på en av Riksjägarnas representanter i Värmaland stå och hålla föredrag i en SD tröja, jag blev inte ens förvånad.
Att man överhuvudtaget gör reklam för en annan politisk organisation när man är ute och representerar är ju anmärkningsvärt, men det bekräftade ju fördommar.